Tallriksmodellen är ett sätt att beskriva den ideala fördelningen av mat som ska fördelas efter primärt kolhydrater, vitaminer, och protein. Tallriksmodellen tenderar ofta att vara ett populärt sätt att få barn att äta rätt mat, och därmed grönsaker, som oftast kan vara svårt. Men det finns faktiskt en tanke bakom den berömda tallriksmodellen, och faktum är att modellen kan skilja sig beroende på vilken typ av livsstil du lever. Tallriksmodellen kan enklast beskrivas som ett bra sätt att se till att du får i dig det som din kropp behöver på en daglig basis. I denna artikeln kommer vi gå igenom hur modellen kan skilja sig åt och varför, på djupet.
Vad Innebär tallriksmodellen
Tallriksmodellen innebär att du ska få i dig alla vitaminer och energi som du behöver under dagen. Måltiden delas oftast in i 3 olika delar vilket består av:
Protein: Protein kan bäst beskrivas som kroppens byggstenar och hjälper till att bygga upp celler och bilda hormoner och enzymer. Protein finns dock i nästan all typ av mat, men i olika mängd, och där kött är väldigt proteinrikt.
Kolhydrater: Kolhydrater är vad som ger dig energi under dagen, och går att dela upp i snabba och långsamma kolhydrater. Till en måltid som exempelvis lunch eller middag är långsamma kolhydrater att föredra eftersom att det ger dig energi stabilt under en längre tid, och tenderar även till att vara mer mättande än snabba kolhydrater. Långsamma kolhydrater finner du exempelvis i potatis, ris, bulgur, mathavre och mörkt bröd.
Vitaminer och fibrer: Den sista delen i tallriksmodellen består av vitaminer och fibrer. Detta får du enklast i dig genom att konsumera rotfrukter och grönsaker.
Tallriksmodellen för den normala personen
Den klassiska tallriksmodellen består i regel av 1/5 av protein, 2/5 kolhydrater och 2/5 vitaminer och fibrer.
Detta är en utmärkt balans vilket är mättande och ger dig vad din kropp behöver. Notera dock hur tallriksmodellen inte ger dig ett riktmärke om hur mycket mat som ska finnas på tallriken, utan endast hur fördelning ska se ut. Detta beror på att mängden är högst individuell och ska anpassas efter hunger, behov, eller diet.
Tallriksmodellen för den fysiskt aktiva
Den som är mer fysiskt aktiv än den normala personen behöver i regel mer energi. Energi som vi har förstått av ovanstående information kommer enklast från kolhydrater. För den mer fysiskt aktiva personen skulle fördelningen istället bestå av av 1/5 kött, 2,5/5 kolhydrater och 1,5/5 av vitaminer och fibrer. Notera dock att även fast energi är det som det antagligen är mest behov av, så utesluter inte det vitaminer och fibrer eller protein, utan allting finns med på tallriken, bara i en annan fördelning.
Tallriksmodellen för den passiva
För den som är mer passiv och inte behöver lika mycket energi, exempelvis dig som jobbar på kontor eller om du bara ligger hemma i soffan en hel dag, är behovet av energi och därmed kolhydrater mindre. Därför skulle en fördelning istället kunna bestå av 1/5 protein, 3/5 fibrer och vitaminer 1/5 kolhydrater.
På denna tallriken ser vi alltså att grönsaker och rotfrukter dominerar tallriken. Maten är alltså mättande tack vare fibrer i grönsaker, men energitillskottet blir mindre eftersom andelen kolhydrater är betydligt mindre.
Tallriksmodellen inför ett Gympass
Tallriksmodellen inför ett gympass kan se ut enligt följande:
2/5 Protein: Exempelvis kyckling eller en steak.
2/5 Kolhydrater: Exempelvis potatis eller ris.
1/5 Fibrer och Vitaminer: Exempelvis Broccoli.
Ovanstående fördelning, och även med något av presenterad mat är en mycket bra måltid för dig att få i dig innan ett gympass, och kommer att ge dig den energi du behöver för att ta dig igenom hela passet med den styrka och energi som krävs.
Efter passet kan det även vara bra att äta någonting för att återhämta sig. Beroende på huruvida du är hungrig eller är i behov av energi kan den tallriken se annorlunda ut.
Sammanfattningsvis
Tallriksmodellen är en av de mest klassiska uppläggen av mat att förhålla sig till. Modellen presenterar inte hur mycket mat du ska äta, utan endast hur fördelning ska se ut, vilket kan skilja sig beroende på behov.
Kort sagt, är tallriksmodellen däremot en mycket bra mall att förhålla sig till planera sin måltid efter.