BMI står för ”body mass index” på engelska, vilket betyder ”kroppsmasseindex” på svenska. BMI används för att mäta förhållandet mellan en persons vikt och längd för att avgöra om personen har en hälsosam vikt.
BMI beräknas genom att dela en persons vikt i kilogram med kvadraten av personens längd i meter. En person med ett BMI på 18,5 eller mindre anses vara underviktig, en person med ett BMI mellan 18,5 och 24,9 anses ha en hälsosam vikt, en person med ett BMI mellan 25,0 och 29,9 anses vara överviktig, och en person med ett BMI på 30,0 eller högre anses vara drabbad av fetma.
Det är viktigt att notera att BMI inte är en perfekt mätning av kroppsfett och kan inte skilja mellan muskler och fett. En person med mycket muskler kan ha ett högt BMI trots att de har låg kroppsfett, medan en person med lite muskler kan ha ett normalt BMI trots att de har hög kroppsfett.
Trots dess begränsningar används BMI ofta som en grov uppskattning av hälsorisker och är en enkel metod för att bedöma om en person har en hälsosam vikt eller inte.
0 – 18,5: Underviktig
18,5 – 24,9: Normalviktig
25 – 29,9: Överviktig
30+: Fetma